OTROLIGA HISTORIER
Eftersom de traditionella författarkvällarna inte är möjliga att ordna denna Runebergsvecka har vi velat ta författare till en stor scen på ett alternativt sätt. Det har vi gjort genom att låta några av dem skriva egna otroliga historier. Resultaten publiceras i denna tidning. De medverkande är Malin Klingenberg, Lars Sund, Ellen Strömberg, Rosanna Fellman, Johanna Venho och Tommi Liimatta.
Varsågoda att ta del av deras otroliga historier!
Fasters fåglar Ellen Strömberg Faster har gjort spenatplättar med lingonsylt och rivna morötter. Jag har bestämt mig för att inte äta. Faster suckar och säger att jag måste. Hennes tallrik är tom för längesen. Jag kniper ihop munnen och tittar ut genom fönstret. Faster bor på tredje våningen så vi är på samma nivå…
Tämä tarina on tosi Johanna Venho Vihreät seinät. Oranssi päiväpeite. Punainen pöytälamppu. Ikkunan takana satelee hiljaksiin lunta, isoja hitaita hiutaleita. Kun suljen silmät, olen kahdeksanvuotias, olen taas Itälässä. Teen läksyjä pöydän ääressä, kuuntelen, miten naapurin Minna soittaa pianoa seinän takana. Hän on edennyt Aaronin pianovihko kakkoseen ja takoo Menuettia tavalla, joka olisi saanut Bachin hiukset…
En sensommardag i början av 1990-talet kommer tonsättaren Alf Holm till Gamla hamn i Jakobstad med sin lilla dotter. Dottern ska döpas och dopet ska ske ute på Mässkär. Fast det går inte som det är tänkt. Det är Alexandra Schalin-Holm som långt efteråt berättar vad som hände när hon skulle döpas. Avsnittet ingår i…
Ett av de värsta sätten att dö på är genom stelkramp det börjar med att käken går i lås hela kroppen låser sig blodet är förgiftat av tetani Kramperna är så kraftiga att skelettets ben går av men intellektet hålls fortfarande intakt under invasionen Stelkramp är en bakterie som oftast finnes i jord av…
Jeppis Slowdancers Malin Klingenberg Helena hade alltid haft lätt för att få idéer. De var sällan goda, men de var desto fler, och de kom i en sån fart att hon nästan aldrig hann ta ställning till deras kvalitet. När infallet att starta ett eget danskompani dök upp var det annandag jul. Hon hade…
Tommi Liimatta: Aavenauha Istuin Hiltskan kanssa rengaskeinuissa. Olimme kerranneet, mitä venetsialaispommeja ostamme perjantaina Mattssonilta, jos minä saan isältä kaksisataa markkaa ja hän kotoaan saman verran. – Mitä ääniä kotona kuuluu, kun siellä ei ole ketään, kysyin ja potkaisin itselleni vauhtia. – Jaa, vesiputkien kohinaa, Hiltska mietti ja valutti hiekkaan sitkeän rään. Klimppi jäi keinun…
